Dela med dina vänner










Submit

Sedan sommaren 2015 är jag semimånatlig krönikör på Metro. Du hittar alla krönikor här, och där kan du också läsa en del  kommentarer. (En och annan är faktiskt snäll också. Nästan.)

På väg att befrias från den smoothie av virus och bakterier som runnit som sav i mina ådror senaste veckorna ser jag orden framför mig: ”Glöm inte bort att ge dig själv rimliga marginaler”.

Den livsavgörande insikten står klottrad med en bläckpenna på väggen i ett av övningsrummen på Malmö opera. Jag har stått förhäxad av de kantiga orden många gånger. När jag inte orkat genomföra en fras eller snubblat på en höjdton. När jag inte lyckats banka in texten i närminnet eller bara i största allmänhet känner mig som en usel människa bara för att jag inte förmår skilja mitt mänskliga egenvärde från vad jag presterar i min profession. ”Glöm inte bort att ge dig själv rimliga marginaler.”

Det är en vecka kvar tills jag ska dansa min första direktsändning Let’s Dance, och pressen på en odeffad operatenor med definitivt orimliga krav på sig själv är orimlig. Marginalerna är noll. Fram till dags dato har jag flytt allt som innebär förflyttning av fötterna i fylkad fyrtakt. Och när jag sitter här och eftersvettas ännu ett sambarep inser jag att det viktigaste för mig för att komma mentalt helskinnad ur ett sådant här taktfast kaos är att ge mig själv just rimliga marginaler.

För summan av alla små krav vi högpresterande människor tröskar igenom, i tron att vi borde leva upp till dem, kan upplevas som en oöverstiglig tröskel. Och jag tror eventuellt att jag inte är helt ensam om att glömma bort den där stora lilla detaljen i våra orimligt detaljstyrda liv.

Till alla oss prestationsjunkies kommer jag nu att vara Momo i kampen om vår tid och ge oss liv; en blixtsnabb respit från alla måsten för att sluta ögonen, ta ett djupt andetag och ge oss själva rimliga marginaler. Om så bara för det där ögonblicket.

För vi får nämligen vara mänskliga. Vi får misslyckas med den där nya hälsorutinen och kränga en hel påse salta aprikoskärnor precis innan läggdags. Vi får uttrycka oss klumpigt i en tweet och vi får snubbla över en deadline. Vi får råka dubbelboka oss och vi får stänga ner mejlen fastän flera brev är obesvarade för att vi fastnade i ett RuPauls Dragrace-race på Netflix. Allt detta har jag gjort de senaste dagarna, och det är orimligt att jag mår så dåligt över det, som jag gör.

Jag vill också ge andra samma rimliga marginaler. Så det gör inget att du glömde svara på det där, att du missade att OSA i tid, att du inte orkade svara på mejlet klockan 23.20 i går kväll och att du kom tio minuter för sent till vårt möte idag. Jag vet nämligen att ingenting av detta handlar om du är illvillig. Det handlar om att du just nu kanske har lite snäva marginaler, och jag vill inget hellre än att göra dem rimliga.

Så. Nu kan vi öppna ögonen igen, andas och fortsätta dansa igenom dagen med rimliga förväntningar på oss själva och andra.

+ Jag kommer att få grym hållning av att dansa så mycket slowfox.

– Det är helt orimligt att man förväntas hålla den orimliga hållningen som man förväntas hålla i tango.

Share on Pinterest
Dela med dina vänner










Submit
10 kommentarer
  1. Carina
    Carina says:

    Första gången jag gör ett inlägg på en Blogg, men känner att nu får det vara nog! Du underbara människa ska inte behöva utstå allt hat o leva under skyddad identitet. Om alla människor vore som du skulle världen se mycket bättre ut. Törs nog påstå att du numer är min allra största Idol. Lycka till med dansen! Kram

  2. Annica
    Annica says:

    Men HJÄLP lever både du och Anders under skyddad identitet!? Hur kan folk anse ha rätt att åsikter om en annan människa så den behöver ha skyddad identitet? Trodde Finland där jag bor är ett uland gällande homosexuella med folks fördomar. Dessa människor känner er inte ens. Fortsätt stå för den modiga människa du är.

  3. Annika
    Annika says:

    Din krönika fick mig att tänka till. Jag är själv dålig på att ge mig marginaler. Dömer mig själv väldigt hårt. Men nu ska jag tänka om. Ge mig själv och andra marginaler. Vad är ett missat mail eller möte m.m.
    Det finns större problem i vår värld. Jag blir glad av att läsa dina kloka krönikor i Metro. Jag hejar på dig i Let´s dance. Du är superduktig!

  4. Christina Spencer
    Christina Spencer says:

    Jag bor i Iowa sedan 30 år tillbaka och arbetar som sjuksköterska. Livskvaliteten och arbetsfilosofin här är tuff. Det verkar som om man aldrig kan arbeta tillräckligt många timmar eller göra tillräckligt mycket för att det ska göra alla nöjda. Har ofta tänkt på att göra något annat men kan inte tänka mej något annat än att hjälpa både våra patienter och läkare…och så läste jag din blogg. Väldigt ”spot on” för mej och precis vad jag behövde läsa. Breda marginaler. ”Wide Margins”. Blunda och ta ett djupt andetag. Work/Life Balance. Man måste vara snäll mot sej själv också.
    Du gör mej glad, Rickard. Du är en intelligent ung man. Tack för ditt perspektiv. Du har en ny vän i Iowa.

  5. Yasmine Berg
    Yasmine Berg says:

    Rickard…kunde inte låta bli att leta upp dig och läsa din blogg. Öste beröm över dig på min facebook och mina vänner håller med. Det finns så mkt kärlek där ute och du är värd vartenda ord. Den allmänna bilden av dig verkar vara att du är genuint genomgo så jag förstår inte riktigt de människorna som absolut måste näthata. Fast har de inget annat att lägga sin energi på så är det synd om dem. Men att ge sig på en sån underbar person som du vekar vara är tragiskt…apropå rimliga marginaler. Känner igen mig så vansinnigt i resonemanget, vi har alldeles för höga krav på oss själva när vi ska göra något. Så höga att vi ofta lägger tjuvben för oss själva vilket kör oss rakt in i väggen många gånger. Inte alla nu men…väldigt många. Jobbar ideellt med utbrända efter 2 ggr i väggen själv och en sak jag ofta möter är just dessa orimliga krav på människan. Vi är inte skapta för att leva i dagens samhälle som tenderar att smitta ner våra hjärnor och få oss att köra rakt över stupet. Fortsätt vara den du är…det är för att du är du som vi älskar dig så. <3 Ljus och Kärlek från ett varmt hjärta i norr.

  6. Björn
    Björn says:

    Ber om ursäkt om denna kommentar hamnat på fel tråd.
    Fick höra från min fru att du fått mängder med hatbrev för din läggning. Vill bara säga att du ska fullständigt skita i vad dessa idioter skriver för de är inte du det är fel på utan idioterna!
    Det är personen som räknas och inget annat???? Lycka till i let’s dance.
    //Björn

  7. Maria
    Maria says:

    Tack älskade Rickard! Du har lyckats sätta ord på just det jag behöver ge mig själv. Jag har en bakgrund av två perioder av utmattningsdepression och ändå ställer jag krav på mig själv som ingen annan skulle orka med. Rimliga marginaler…älskar det. Du är min hjärtas man <3

Kommentarer ej möjligt!